Företag i fokus:

Ett tjejhus för behövande – ”Vi finns här”

2022_04_F42DB380-A295-4018-A8FB-1C105064A54B

Tjejhuset på Dalbygatan 4 är Södertäljes enda fritidsgård för bara tjejer sedan 2011.

En härlig mötesplats för tjejer i olika åldrar, oavsett bakgrund. Ett hus för bara tjejer.

Här erbjuder Tjejhuset diverse aktiviteter för den som är mellan 13–23 år på tisdagar, onsdagar och torsdagar från 14-18:00. och en annan som är i ålder 10-12 år på onsdagar mellan 10-12 år. 

Tjejhuset öppnade första gången sina dörrar för flickor och kvinnor i åldrarna 13–23 år för 11 år sedan och har haft öppet sedan dess.

Med en viss utökning i åldersspannet, då flickor i åldern 10–12 år har möjlighet att besöka huset på onsdagar mellan klockan 14 till 17. Tillskillnad från de äldre tjejerna som är välkomna tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan 14-18.

Det som skiljer Dalbygatan 4 från andra fritidsgårdar är att det bara är för tjejer, där allting är gratis.

Det erbjuds mellanmål i from utav yoghurt och mackor med pålägg, men också egen bakat fika med tillhörande kaffe och te. Men det är inte det enda som erbjuds

Här har Tejhuset ett helt rum fyllt med material för den som tycker om att pyssla, men också en trädgård att umgås på när vädret tillåter. 

– Vi vill att det ska kunna vara en plats för tjejerna att kunna komma och landa, oavsett var de kommer från eller kommer med för bagage. Det ska vara en kravlös plats där tjejerna ska få göra lite som de vill, vill de pyssla finns de material, vill de lägga sig och sova i en soffa får de göra det med, säger Johanna som arbetar på Tjejhuset till Telgenytt.

Men Johanna är inte ensam om att jobba med och för Tjejhuset. Här har hon två kollegor, Lena och Sofie, som tillsammans skapat ett andra hem för många flickor.

– Att vi är tre är en lyx, vi vårdar om huset som om det är vårt hem, det blir som vårt hem. Vi arbetar för att tjejerna ska känna likadant och den finaste komplimangen vi får är när tjejerna kallar huset ett vardagsrum. Det är precis vad vi strävar efter, säger Sofie.

Utöver de tre kollegorna finns det även kuratorn Elin som kommer på besök med jämna mellanrum och erbjuder inviduella samtal med tjejer som önskar det, likt de andra som jobbar på tjejhuset.

Förutom kuratorn besöks Tjejhuset av andra organisationer så som Sveriges blåbandungdom och Juventas ungdomsjour. 

– Vi finns här och sträcker ut en hand till de som kanske har en tuff period. Vi kan erbjuda samtal och har tystnadsplikt, men också förmedla kontakt till andra platser som kan hjälpa om det skulle behövas, säger Lena till Telgnytt.

Har du har ett barn eller är ett som sitter sysslolös inför sommaren. Passa på att anmäla till Tjejlägret Sommarskoj på Telge ABs hemsida.

Text: Emilia Leray.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2022 00:00
Senast uppdaterad: 20 april 2022 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors