Företag i fokus:

Vänsterpartiet kritiserar kommunens fastighetsaffär i Hovsjö

2022_01_CB4A6E1C-15F0-4BBE-B270-C23318BEAFCC-1067x800-1

Linda Sjögren, Vänsterpartiets gruppledare i Södertälje. Foto: Alex Ataseven.

I slutet på december bekräftade tidningen Fastighetsvärlden bröderna Månssons uppmärksammande fastighetsköp om 121 hyreslägenheter i Ronna. Med köpet passerade de ett fastighetsvärde på 2 miljarder kronor.

En missnöjd Hovsjöbo uppmärksammade detta och skickade en insändare till Telgenytt där hen berättade om brödernas chockhöjning av hyror i Hovsjö. Detta efter att Per-Axel och Lars-Åke Månsson köpte halva Hovsjö, 786 lägenheter, av Södertälje kommun för cirka 800 miljoner kronor.

– Jag skulle bli mycket förvånad om det inte finns planer på att sälja ut andra halvan också. Man vill ”bli av” med Hovsjö, det vill säga gentrifiera hela området, säger Linda Sjögren Vänsterpartiets gruppledare i Södertälje kommun till Telgenytt.

När fastigheterna i Hovsjö var till salu klev flera seriösa köpare fram som var beredda att betala ett högt pris. Men Södertälje kommun valde istället att sälja fastigheterna till ett lägre pris till bröderna Månsson hösten 2019.

I handlingarna till Södertälje kommun framförde Månsbro Fastigheter, enligt Sjögren, att de bland annat anser sig ha ”ett stort hjärta för staden” och ”stort intresse för att utveckla stadsdelen”. Detta för att ge skäl till Södertälje kommun att bli valda som köpare, vilket de även blev.

Två år senare efter förvärvet har bröderna Månssons hyresgäster, i det utsatta området Hovsjö, fått hyreshöjningar på uppemot 50 procent, ibland ännu mer, utan förhandling.

När Södertälje kommun annonserade ut 786 lägenheter i Hovsjö till försäljning var de flesta kommunala partier eniga om försäljningen, utom ett parti – Vänsterpartiet.

– Fastigheter köper man naturligtvis när man kommer över dem till bra priser och kan tjäna pengar på dem. Och renovräkningar är nästan enda sättet att få upp lönsamheten på beståndet som Telge Bostäder/Hovsjö Bostäder medvetet eftersatt i flera år just för att sälja ut dem med anledningen av att underhållet är eftersat, säger Vänsterpartiers gruppledare i Södertälje.

Linda Sjögren menar att hyresvärdar renoverar så mycket att hyresgästen inte har råd att flytta tillbaka efteråt. Med tanke på att Hovsjö anses som ett socialt utsatt område där det bland annat råder hög arbetslöshet, låga inkomster samt trångboddhet anser hon att det är extra viktigt att vara varsamma med att sälja fastigheter Hovsjö.

2016 undersökte Boverket flätmönstret i samband med omfattande upprustningar och kunde konstatera att 25 procent av de boende flyttar ut i samband med renoveringar.

Boverkets undersökning kom även fram till att det är de ekonomiskt svagast som flyttar i störst utsträckning och det ibland räcker det med hotet om omfattande renoveringar för att folk ska börja flytta.

Var detta en av orsakerna till att Vänsterpartiet sa nej till försäljningen av allmännyttan i Hovsjö?

– Ja, en av anledningarna. Dels människors trygghet, utan hem har man inte mycket. Dels att det säljs i vårt mest eftersatta område, där flest människor har svårt att hitta nytt boende. Och så det faktum att andra människor nu tjänar pengar på folks utsatthet, säger Linda Sjögren.

Linda Sjögren, (V), riktar kritik mot kommunens försäljning av fastigheterna i Hovsjö 2019 och säger att de även ser liknande processer i andra stadsdelar såsom Ronna och Geneta. Nu planerar hon att lägga in ett förslag om att köpa tillbaka stora bestånd för att folk ska ha råd att bo kvar.

– Det kommer naturligtvis inte att bifallas av ett enda annat parti, men vi får upp debatten på agendan i alla fall.

Hur ser Vänsterpartiet på att hyresgästerna i Hovsjö nu blir drabbade av kraftiga hyreshöjningar?

– Vi visste ju att det skulle ske, precis som alla andra också visste, men inga andra bryr sig, avslutar hon.

Månsson köper fastigheter i Ronna – Passerar fastighetsvärde för 2 miljarder

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 25 januari 2022 00:00

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 10:47

Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

DSC_0005-3

Assyriskas ordförande Moussa Esa.
Foto: Shamash Oyal

Assyriska FF, som i år fyller 50 år, står inför en svår ekonomisk situation. Nu riktar klubben skarp kritik mot kommunen som drar åt snaran för den anrika klubben. – Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa som menar att kommunstyrelsen ordförande bär på det större ansvaret Assyriska försätts i.

På torsdagsmorgonen träffade pressen en tydligt nedstämd ordförande i Assyriska Fotbollsklubbens kansli i Södertäljes fotbollsarena. Det blev snabbt uppenbart att klubben befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, förvärrad av en kommun som anses vara mindre än samarbetsvillig.

– Min fråga till kommunen är: Vad hände med vår dialog? Säg inte att vi har visat ovilja och inte velat närma oss en lösning. Det finns ett utkast som motsäger det. Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa.

Kommunen har givit klubben två alternativ: betala skulderna eller riskera att de skickas till inkasso. Assyriska FF måste reglera sin skuld på mer än 1,6 miljoner kronor senast den sista juni, annars tar Intrum över skulden. Om det sker, står klubben inför ökade räntor, indrivningsprocesser och en potentiell risk för att ärendet eskalerar till Kronofogden. Med säsongstart nu på söndag har klubben precis lyckats balansera säsongens budget, men kommunens krav tidgare denna månad levererades oväntat och skapade ytterligare ekonomisk press.

Moussa Esa, Assyriska FF:s ordförande, uttryckte sin frustration över kommunens agerande. Trots långvariga försök att nå en överenskommelse om avbetalningsplaner för skulder relaterade till användandet av fotbollsarenan, upplever klubben att kommunen förhalat och undviktigt dialog. En skuld på över 1,6 miljoner kronor krävs nu att betalas till den sista juni – en deadline som, om den inte möts, kommer att resultera i att skulden går till inkasso.

Flera möten har ägt rum mellan klubbens ledning och kommunens tjänstemän, däribland ett möte där Södertäljes kommunalråd, Boel Godner, var närvarande.

– Det ligger i vårt intresse att vi hittar en lösning. Jag satt med Boel Godner i april förra året, den gången var Alexander Rosenberg och Lars Greger inte med, där hon gav mig och tjänstemännen i uppdrag att komma fram till en avbetalningsplan, så Boel känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande.

Moussa Esa, Assyriskas ordförande
Foto: Shamash Oyal

Men trots löften om att arbeta fram en avbetalningsplan har kommunen avfärdat detta och istället ställt Assyriska inför ett ultimatum som riskerar dess existens.

Esa anser att kommunens hårda hållning inte bara är en ekonomisk fråga utan även en fråga om identitet och tillhörighet, i en stad där fotbollen ofta domineras av föreningar med invandrarbakgrund. Han pekar på en oroväckande underton i kommunens behandling av Assyriska, där han anser att det finns en underliggande diskriminering.

– Kommunen vill ha bort Assyriska, det är den uppfattningen många av våra medlemmar känner. Stämningen är inte bra i Södertälje. Det är en dålig stämning. Det finns utpekanden, det finns generaliseringar, och vår folkgrupp är utsatt. Jag hoppas att det inte är så, men det blir uppfattningen, och så tolkar även våra medlemmar det, säger han.

Men att kommunen vill ha bort klubben avvisas av kommunstyrelsens ordförande.

– Det är ingen som vill ha bort klubben. Den politiska ledningen i kommunen förstår att det då och då är svårt att betala. Det behöver finnas rättvisa mellan föreningarna. Södertälje är en stor fin idrottsstad med många stora föreningar och det är rimligt att de behandlas någorlunda lika och har ordning och reda i ekonomin, säger Boel Godner till Telgenytt.

Kommunstyrlsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Lucas T

Betala eller gå under

Assyriskas ordförande visar pressen avbetalningsplanen som skickats från kommunens ekonomidirektör, Erika Svensson. Däremot berättar han att politikerna inte är intresserade av att hitta en lösning. Istället står klubben inför en osäker framtid, med en deadline som närmar sig och kommunens ovillighet att ompröva sin ståndpunkt. Känslan Assyriska får är att kommunen vill att klubben ska betala eller gå under.

– Det enda tjänstemännen sa var att politikerna har sagt att den här avbetalningsplanen inte är aktuell och att de vill ha skulden betald senast den 30 juni, säger Moussa Esa.

– Behandlingen av Assyriska är under all kritik. Jag tycker inte att man sviker i förhandling, och om man nu gör det, så bör man ge en förklaring. Assyriska har visat god vilja att betala och vill betala. Det minsta politikerna kan ge oss är en förklaring. Kommunen kommer till mig och säger att ”det handlar om skattebetalarnas pengar och att vi har ansvar för dem”, men samtidigt hyr de tomma lokaler på Gjuteriet som de betalar 400 000 kronor för varje månad sedan 2022, säger han.

Trots tidigare utmaningar i kommunikationen mellan klubben och kommunen framhåller ordföranden att man är öppen för dialog och samarbete för att nå en lösning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 mars 2024 20:41
Senast uppdaterad: 28 mars 2024 22:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors