Företag i fokus:

Finska klasser hotas att stängas, föräldrar upprörda

Förra veckan informerades föräldrar till blivande elever på Stålhamraskolan utav rektor på Sverigefinska förskolan Stålhamraskolan, om att skolan försöker lägga ner dom finska klasserna.

Idag finns två finska klasser (F-3 och 4-6) på Stålhamraskolan Södertälje och nu hotas den finska undervisningen.

Vilket bör vara svårt att få igenom med tanke på skollagen, minoritetslagarna och barnkonventionen, skriver en av föräldrarna.

Under veckan kallades föräldrarna till ett samråd med skolan och kommunen, där frågetecknen bara överflödade och oron blev större. Enligt föräldern hade skolan inga svar om nedstängningen , utav föräldrarnas frågor utan mycket besvarades med tystnad eller att dom inte vet.

Jenna Laakso om stängningen

Vi har tagit kontakt med Jenna Laakso, som är en av föräldrarna som känner sig oroad för just nedstängning av finska klasserna. Så skriver hon ett mail till Telgenytt:

 Varför är det oroväckande att finska klasserna hotas att läggas ner?

-Det som är mest oroväckande är att skolan inte har någon som helst planering hur undervisningen kommer att se ut för dom elever som fått plats i den finska klassen, dom vet inte i dagsläget hur det kommer att genomföras. Det känns inte rätt att dom vill göra detta när eleverna har sökt till denna skola och även fått sina placeringar. Jag hoppas att dom kommer att göra rätt och låta oss föräldrar, föräldrar som har yngre barn som fortfarande går i förskolorna, övriga finska befolkningen i staden och framförallt barnen få säga sitt i detta. Görs inte detta följs inte minoritetslagstiftningarna, skriver Jenna Laakso.

-Södertälje är ett finskt förvaltningsområde och bör därmed värna om den finska kulturen och det finska språket. Läggs dessa klasser ner kommer det i slutändan leda till att finskan dör ut eftersom den inte kan underhållas på samma sätt genom att bara talas i hemmen, skriver Jenna Laakso.

Vad tror du att anledningen är att de lägger ner finska klasserna?

-Dom vill lägga ner klasserna pga. ett lågt elevantal. Dock är det 5 elever som ska börja till hösten och det kommer att vara fler elever än det varit förra läsåret. Vi har även pratat med skolan och kommunen om att marknadsföring skulle kunna hjälpa i detta fall då inte många vet om att dessa klasser finns.

Om finska klassarna läggs ner, Vad kommer ni föräldrar att göra? 

-Först och främst kommer nog ingen av dessa barn vilja gå kvar i Stålhamraskolan eftersom dom inte erbjuder det som vi sökt, då kan man lika gärna gå i en skola som ligger närmre hemmet. Kommunen kommer ju då att få hjälpa oss med detta eftersom det redan är för sent att både ansöka om skolplats och fritidsplats. Möjligtvis kommer elever också att söka sig till skolor utanför kommunen för att få den finska undervisningen, Skriver Jenna

Placera elever till vanlig klass

Enligt uppgifter till Telgenytt vill skolan placera eleverna som går i förskoleklassen till en vanlig klass där det ska finnas en förskollärare som är finsktalande men undervisningen kommer inte att kunna bedrivas på finska då majoriteten av eleverna i klassen inte kommer att förstå.

Övriga årskurser kommer att slås samman till årskurs 1-6 vilket skolan själva säger missgynnar elevers lärande och utveckling.

Beslut ska fattas av utbildningsnämnden den 17 juni och alla har inte ens fått en chans att få fram sina synpunkter och åsikter.

Elof Hansjons om nedstängningen

Vi har kontaktat Elof Hansjons, Ordförande Utbildningsnämnden, om nedstängningen.

Vad är anledningen att Stålhamraskolan lägger ner de finska klasserna?

-Inget beslut är ännu fattat. Just nu pågår det samråd angående hur den finskspråkiga undervisningen ska organiseras på Stålhamraskolan. Det främsta skälet är att verksamheten i genomsnitt lockat två elever per årskurs de senaste åren, vilket påverkat strukturen för undervisningen. Dessa klasser har en lång tradition i Södertälje. När många andra kommuner har lagt ner sina finskspråkiga klasser har Södertälje kommun hållit fast vid dem och de har betytt mycket för vår kommun och för eleverna och deras familjer.

Hur kommer ni göra om klasserna läggs ner och elever går i en vanlig klass? 

-Det pågår samråd om detta. Det ska finnas hög kvalitet och god tillgång till undervisning i och på det finska språket. Ambitionen är att det ska finnas hög kvalitet även utifrån ett ämnesperspektiv. Det är det som ses över. Beslutsunderlag kommer därefter att tas fram till utbildningsnämnden. Verksamheten ska organiseras utifrån att Södertälje är ett finskt förvaltningsområde och att det ska finnas bra möjligheter för finska i undervisningen.

Södertäljes enda estetiska gymnasiet, Wendela Hebbegymnasiet, kommer att läggas ned på grund av att det är för få som söker, är det samma problem i Stålhamraskolan?  

-Det finns en viktig skillnad på vad som förväntas av oss, nämligen att Södertälje är ett finskt förvaltningsområde och därmed ska vi erbjuda förstärka möjligheter för elever att växa upp med finska språket. Gymnasieskolan är en frivillig skolform och det finns inget krav på att vi ska erbjuda några särskilda program i kommunen. Grundproblemet är dock liknande, nämligen att vi behöver anpassa våra verksamheter till det som elever och deras familjer efterfrågar. När det är ett lågt söktryck behöver verksamheterna anpassas.

I en insändare till LT, skriver en av föräldrarna om ett förslag:

”Mitt förslag är, att vi grundar fler liknande kommunala och enskilda förskolor och språkklasser. Låt oss säga nej till gårdagens tråkiga integration och ja till dagens och framtidens glada integration! Låt oss säga ett kraftfullt nej till avskaffandet av Stålhamraskolans finska klasser!”

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 maj 2021 00:00
Senast uppdaterad: 7 december 2022 11:52

Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt. Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 27 mars 2024 23:11

Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

DSC_0005-3

Assyriskas ordförande Moussa Esa.
Foto: Shamash Oyal

Assyriska FF, som i år fyller 50 år, står inför en svår ekonomisk situation. Nu riktar klubben skarp kritik mot kommunen som drar åt snaran för den anrika klubben. – Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa som menar att kommunstyrelsen ordförande bär på det större ansvaret Assyriska försätts i.

På torsdagsmorgonen träffade pressen en tydligt nedstämd ordförande i Assyriska Fotbollsklubbens kansli i Södertäljes fotbollsarena. Det blev snabbt uppenbart att klubben befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, förvärrad av en kommun som anses vara mindre än samarbetsvillig.

– Min fråga till kommunen är: Vad hände med vår dialog? Säg inte att vi har visat ovilja och inte velat närma oss en lösning. Det finns ett utkast som motsäger det. Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa.

Kommunen har givit klubben två alternativ: betala skulderna eller riskera att de skickas till inkasso. Assyriska FF måste reglera sin skuld på mer än 1,6 miljoner kronor senast den sista juni, annars tar Intrum över skulden. Om det sker, står klubben inför ökade räntor, indrivningsprocesser och en potentiell risk för att ärendet eskalerar till Kronofogden. Med säsongstart nu på söndag har klubben precis lyckats balansera säsongens budget, men kommunens krav tidgare denna månad levererades oväntat och skapade ytterligare ekonomisk press.

Moussa Esa, Assyriska FF:s ordförande, uttryckte sin frustration över kommunens agerande. Trots långvariga försök att nå en överenskommelse om avbetalningsplaner för skulder relaterade till användandet av fotbollsarenan, upplever klubben att kommunen förhalat och undviktigt dialog. En skuld på över 1,6 miljoner kronor krävs nu att betalas till den sista juni – en deadline som, om den inte möts, kommer att resultera i att skulden går till inkasso.

Flera möten har ägt rum mellan klubbens ledning och kommunens tjänstemän, däribland ett möte där Södertäljes kommunalråd, Boel Godner, var närvarande.

– Det ligger i vårt intresse att vi hittar en lösning. Jag satt med Boel Godner i april förra året, den gången var Alexander Rosenberg och Lars Greger inte med, där hon gav mig och tjänstemännen i uppdrag att komma fram till en avbetalningsplan, så Boel känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande.

Moussa Esa, Assyriskas ordförande
Foto: Shamash Oyal

Men trots löften om att arbeta fram en avbetalningsplan har kommunen avfärdat detta och istället ställt Assyriska inför ett ultimatum som riskerar dess existens.

Esa anser att kommunens hårda hållning inte bara är en ekonomisk fråga utan även en fråga om identitet och tillhörighet, i en stad där fotbollen ofta domineras av föreningar med invandrarbakgrund. Han pekar på en oroväckande underton i kommunens behandling av Assyriska, där han anser att det finns en underliggande diskriminering.

– Kommunen vill ha bort Assyriska, det är den uppfattningen många av våra medlemmar känner. Stämningen är inte bra i Södertälje. Det är en dålig stämning. Det finns utpekanden, det finns generaliseringar, och vår folkgrupp är utsatt. Jag hoppas att det inte är så, men det blir uppfattningen, och så tolkar även våra medlemmar det, säger han.

Men att kommunen vill ha bort klubben avvisas av kommunstyrelsens ordförande.

– Det är ingen som vill ha bort klubben. Den politiska ledningen i kommunen förstår att det då och då är svårt att betala. Det behöver finnas rättvisa mellan föreningarna. Södertälje är en stor fin idrottsstad med många stora föreningar och det är rimligt att de behandlas någorlunda lika och har ordning och reda i ekonomin, säger Boel Godner till Telgenytt.

Kommunstyrlsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Lucas T

Betala eller gå under

Assyriskas ordförande visar pressen avbetalningsplanen som skickats från kommunens ekonomidirektör, Erika Svensson. Däremot berättar han att politikerna inte är intresserade av att hitta en lösning. Istället står klubben inför en osäker framtid, med en deadline som närmar sig och kommunens ovillighet att ompröva sin ståndpunkt. Känslan Assyriska får är att kommunen vill att klubben ska betala eller gå under.

– Det enda tjänstemännen sa var att politikerna har sagt att den här avbetalningsplanen inte är aktuell och att de vill ha skulden betald senast den 30 juni, säger Moussa Esa.

– Behandlingen av Assyriska är under all kritik. Jag tycker inte att man sviker i förhandling, och om man nu gör det, så bör man ge en förklaring. Assyriska har visat god vilja att betala och vill betala. Det minsta politikerna kan ge oss är en förklaring. Kommunen kommer till mig och säger att ”det handlar om skattebetalarnas pengar och att vi har ansvar för dem”, men samtidigt hyr de tomma lokaler på Gjuteriet som de betalar 400 000 kronor för varje månad sedan 2022, säger han.

Trots tidigare utmaningar i kommunikationen mellan klubben och kommunen framhåller ordföranden att man är öppen för dialog och samarbete för att nå en lösning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 mars 2024 20:41
Senast uppdaterad: 28 mars 2024 22:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors