Företag i fokus:

Eric Germundsson ansluter sig till Telgenytt.se

Eric Germundsson, Välkommen till Telgenytt! 

Hur känns det komma tillbaka till journalistiken?
-Tack! Det ska bli riktigt roligt, främst att skriva något positivt om staden. Det ser jag fram emot.

Vad tycker du är det bästa med journalistiken?
Jag tycker att det är ett fantastiskt land vi lever i som har den yttrandefrihet vi har som många andra länder runt om i världen inte har.

Hur känns det efter en lång period komma tillbaka? 
Alla är väl lite minijournalister ’kom ihåg var ni läste ordet först’. Nä men jag har skrivit till och från hela mitt liv, så tekniskt sett har jag aldrig lämnat journalistiken. Men på senare tid så har jag haft ett stort intresse för fotografering. Fokus har väl varit mer där.

Vad är det du helst vill lyfta fram med Södertälje?
Något som jag tror på är att göra Maren mer levande. Maren är ju Södertäljes stadskärna, själ och pulsådra. Ska bli kul att plocka fram det positiva ur stan.

En mer levande stadskärna, hur tänker du då?
Allt från en permanent scen som kan omvandlas till utebio, konstutställning från lokala konstnärer och öppna upp för båtar som på den gamla goda tiden. Kanske en gångbro där mindre båtar kan åka under.
Idag vet vi att Södertälje är hårt kameraövervakat, vilket är väldigt bra. Men gärna lite synligare poliser så folk känner sig trygga. Sedan borde kommunen ta tag i parkeringarna tycker jag. P-skiva med 3-4 timmars gratis parkering skulle definitivt locka ner Södertälje folket.

Du har ju ett väldigt fint CV med lång erfarenhet av nyhet- och nöjsesbranchen där du själv startade en nyhetstiding. Berätta gärna kort om det.


Jag jobbade nog hos LT i 3-4 år. Där jobbade jag med deras nöjesbilaga som hette ”Mycke Nöje” , den kom bara ut på fredagarna. Där hade jag mycket fria händer och kunde skriva om allt från restauranglivet till modereportage. Hade även skvallerspalt som hette krogörat som var uppskattad. Sen jobbade jag för en nöjestidning som hette Nöjesguiden i 2 år, en tidning från Örebro. Men jag och en kompis som heter Anders Nykvist ville göra en bättre tidning, så vi startade en egen.

Hur länge var ni aktiva och hur stor var er tidning egentligen?
Vi körde den i ca 2 år och den var extremt populär! Men det var så himla dyrt med tryckeriet på den tiden och annonsörerna betalade inte alltid så vi la ner den tyvärr.

Det har kommit till vår kännedom att du och Södertälje legenden Björn Borg var goda vänner i yngre dar, stämmer det och isåfall hur god relation hade ni?


Det vilja inte påstå att det stämmer, men bekanta var vi ju absolut. Björn var ju en flitig besökare på nattklubben Alexandra i Stockholm som jag jobbade på för många år sedan. Det va inte bara Björn Borg som var där på den tiden. Jag tog bland annat emot Kungen och gänget från Abba. Väldigt kändistätt på nattklubben Alexandra var det, så det var ju en väldigt fin arbetsplats.

Men stämmer ryktet om att du var Björn Bors första underklädesmodell då?
Var ingen kalsongmodell åt Björn Borg direkt så, utan jag var Cover modell i hans absolut första internationella katalog 1984, dvs den modellen som var med på omslag och med på alla bilder. Det absolut största jobbet man kunde ha då.

Wow, så du var även en professionell modell?
Jag och mina bröder var nog dem mest anlitade modellerna under 15 år i Sverige under 80- och 90-talet. Vi åkte landet runt och blev fotograferade.
Ett av dom roligare jobben vi gjorde ihop som jag minns väl, var ett kalsongmodell jobb åt Aftonbladet. Det var roliga tider det.

Du har en fin historik Eric. Berätta avslutningsvis varför du valde just Telgenytt? 
Jag tycker ni är ett härligt team med rötter i Södertälje vilket jag anser är väldigt bra. Jag är själv född och uppvuxen i Södertälje så för mig är det en självklarhet att kunna bidra med min erfarenhet. Telgenytt har en fin resa framför sig som jag gärna är med på. Sedan har jag alltid haft fria händer när det väl kommer till mina arbeten och det har jag även här, så det ska bli extremt kul att få lyfta fram det fina Södertälje har att erbjuda.

Härligt! Välkommen ännu en gång, vi ser fram emot att samarbeta med dig Eric.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 maj 2021 00:00
Senast uppdaterad: 7 maj 2021 00:00

Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt. Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 27 mars 2024 23:11

Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

DSC_0005-3

Assyriskas ordförande Moussa Esa.
Foto: Shamash Oyal

Assyriska FF, som i år fyller 50 år, står inför en svår ekonomisk situation. Nu riktar klubben skarp kritik mot kommunen som drar åt snaran för den anrika klubben. – Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa som menar att kommunstyrelsen ordförande bär på det större ansvaret Assyriska försätts i.

På torsdagsmorgonen träffade pressen en tydligt nedstämd ordförande i Assyriska Fotbollsklubbens kansli i Södertäljes fotbollsarena. Det blev snabbt uppenbart att klubben befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, förvärrad av en kommun som anses vara mindre än samarbetsvillig.

– Min fråga till kommunen är: Vad hände med vår dialog? Säg inte att vi har visat ovilja och inte velat närma oss en lösning. Det finns ett utkast som motsäger det. Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa.

Kommunen har givit klubben två alternativ: betala skulderna eller riskera att de skickas till inkasso. Assyriska FF måste reglera sin skuld på mer än 1,6 miljoner kronor senast den sista juni, annars tar Intrum över skulden. Om det sker, står klubben inför ökade räntor, indrivningsprocesser och en potentiell risk för att ärendet eskalerar till Kronofogden. Med säsongstart nu på söndag har klubben precis lyckats balansera säsongens budget, men kommunens krav tidgare denna månad levererades oväntat och skapade ytterligare ekonomisk press.

Moussa Esa, Assyriska FF:s ordförande, uttryckte sin frustration över kommunens agerande. Trots långvariga försök att nå en överenskommelse om avbetalningsplaner för skulder relaterade till användandet av fotbollsarenan, upplever klubben att kommunen förhalat och undviktigt dialog. En skuld på över 1,6 miljoner kronor krävs nu att betalas till den sista juni – en deadline som, om den inte möts, kommer att resultera i att skulden går till inkasso.

Flera möten har ägt rum mellan klubbens ledning och kommunens tjänstemän, däribland ett möte där Södertäljes kommunalråd, Boel Godner, var närvarande.

– Det ligger i vårt intresse att vi hittar en lösning. Jag satt med Boel Godner i april förra året, den gången var Alexander Rosenberg och Lars Greger inte med, där hon gav mig och tjänstemännen i uppdrag att komma fram till en avbetalningsplan, så Boel känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande.

Moussa Esa, Assyriskas ordförande
Foto: Shamash Oyal

Men trots löften om att arbeta fram en avbetalningsplan har kommunen avfärdat detta och istället ställt Assyriska inför ett ultimatum som riskerar dess existens.

Esa anser att kommunens hårda hållning inte bara är en ekonomisk fråga utan även en fråga om identitet och tillhörighet, i en stad där fotbollen ofta domineras av föreningar med invandrarbakgrund. Han pekar på en oroväckande underton i kommunens behandling av Assyriska, där han anser att det finns en underliggande diskriminering.

– Kommunen vill ha bort Assyriska, det är den uppfattningen många av våra medlemmar känner. Stämningen är inte bra i Södertälje. Det är en dålig stämning. Det finns utpekanden, det finns generaliseringar, och vår folkgrupp är utsatt. Jag hoppas att det inte är så, men det blir uppfattningen, och så tolkar även våra medlemmar det, säger han.

Men att kommunen vill ha bort klubben avvisas av kommunstyrelsens ordförande.

– Det är ingen som vill ha bort klubben. Den politiska ledningen i kommunen förstår att det då och då är svårt att betala. Det behöver finnas rättvisa mellan föreningarna. Södertälje är en stor fin idrottsstad med många stora föreningar och det är rimligt att de behandlas någorlunda lika och har ordning och reda i ekonomin, säger Boel Godner till Telgenytt.

Kommunstyrlsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Lucas T

Betala eller gå under

Assyriskas ordförande visar pressen avbetalningsplanen som skickats från kommunens ekonomidirektör, Erika Svensson. Däremot berättar han att politikerna inte är intresserade av att hitta en lösning. Istället står klubben inför en osäker framtid, med en deadline som närmar sig och kommunens ovillighet att ompröva sin ståndpunkt. Känslan Assyriska får är att kommunen vill att klubben ska betala eller gå under.

– Det enda tjänstemännen sa var att politikerna har sagt att den här avbetalningsplanen inte är aktuell och att de vill ha skulden betald senast den 30 juni, säger Moussa Esa.

– Behandlingen av Assyriska är under all kritik. Jag tycker inte att man sviker i förhandling, och om man nu gör det, så bör man ge en förklaring. Assyriska har visat god vilja att betala och vill betala. Det minsta politikerna kan ge oss är en förklaring. Kommunen kommer till mig och säger att ”det handlar om skattebetalarnas pengar och att vi har ansvar för dem”, men samtidigt hyr de tomma lokaler på Gjuteriet som de betalar 400 000 kronor för varje månad sedan 2022, säger han.

Trots tidigare utmaningar i kommunikationen mellan klubben och kommunen framhåller ordföranden att man är öppen för dialog och samarbete för att nå en lösning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 mars 2024 20:41
Senast uppdaterad: 28 mars 2024 22:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors