Företag i fokus:

Distansundervisning upphävs

Gymnasieelever kommer snart att få återvända till skolan. Folkhälsomyndighetens rekommendation om att undervisningen på gymnasieskolan ska bedrivas som en blandning av fjärr- och distansundervisning och närundervisning upphör att gälla den 1 april. Det beskedet ger utbildningsminister Anna Ekström (S) på en pressträff på torsdagen.

Det finns stora regionala skillnader i smittspridningen. Regionala smittskyddsläkare kommer också i fortsättningen att kunna rekommendera att skolor ska stänga helt eller delvis om det är nödvändigt av smittskyddsskäl, lokalt eller i den aktuella skolan.
Eftersom att skolorna snart gå på påsklov så innebär det i praktiken att rekommendationen slutar att gälla från den 6 eller 12 april, beroende på hur ledigheten ligger, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Utbildningsministern konstaterar också att studentfirandet inte kommer att kunna vara som vanligt i år. Folkhälsomyndigheten och Skolverket kommer att återkomma med rekommendationer inför det.

Vi har tagit i kontakt med Susanne Lindström (tillförordnad rektor för Torekällgymnasiet och Wendela Hebbegymnasiet i Södertälje) om vad hon tycker om närundervisningen i hennes verksamhet.

Vad tycker du om regeringens beslut angående 100% närundervisning efter den 1 april?

– Vi ser att många elever har mått väldigt dåligt under distansstudierna när de inte fått vara i skolan. Vi ser också att resultaten har försämrats under distansperioden och att eleverna har svårare att nå målen i sina kurser. Så vi är självklart väldigt glada att få ha eleverna på plats i skolan igen.

Hur planerar ni att eleverna ska hålla avstånd från varandra nu när alla elever har närundervisning?


– Vi har mängder med olika anpassningar igång t.ex. att större grupper delas och sprids ut i flera rum. Framförallt behöver vi hjälpas åt att uppmana varandra att visa respekt genom att följa rekommendationer och de anpassningar vi satt in på skolan.


Vad för regler kommer ni att ha när eleverna är tillbaka?

– Vi kommer att se över alla åtgärder vi redan satt in och se om vi kan göra ännu mer. Det kommer att handla om att göra det vi redan gör ännu bättre, snarare än att sätta in nya regler.

Tror du att detta kommer funka i längden eller tror du att eleverna kommer att skickas tillbaks till distansundervisningen igen?

– Jag hoppas och tror att alla kommer att förstå hur viktigt det är att vi nu håller i – följer alla restriktioner – och att vi därför få ha eleverna här på skolan fram till sommarlovet. Sen kan vi inte göra mer än att hålla tummarna – och tårna – för att smittläget i regionen gör det möjligt för oss att ha närundervisning.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2021 00:00
Senast uppdaterad: 25 mars 2021 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors